måndag 17 november 2008

Ack och ve

Betty Lou skrev om det här, och jag kan ju inte annt än hålla med;

Ack så fint!

Jag älskar verkligen sånna här kärlekshistorier, och då speciellt när de kommer från andra världskriget. Mmm!

Betty Lou wrote about this charming little story, and I can just agree and say how much I love world war love-stories... Mmm!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

4 kommentarer:

Miss Rascal sa...

Yeah, so sweet.
My Grandma and Grandpa met on the ship my Grandmother escaped the Nazis with back in 1938.
(She was Jewish.)
I always wanted to do something with that story and I've been thinking about writing short stories about my Grandparents and publish them. :)

jennifer. sa...

Åh så söt blogg!
Gillar headern dundermycket!

Anonym sa...

Hej miriam! Måste först och främst säga att din blogg är så himla fin, som en tidskapsel man kan besöka när vardagen känns grå. Jag går textil/design på Designgymnasiet i Stockholm och på ett arbete om tidsepoker syr och skriver jag om 40- och 50talet. Jag skulle så gärna göra en intervju med dig om dig själv och din blogg! Om du är intresserad av det kan du mejla mig, moastrinnholm@hotmail.com! Igen, bästa bloggen ever. Puss och kram /moa

Miriam Parkman sa...

little rascal: Yeah I read that on Betty Lou's post! That's really charming... And it would make a great book! I would also like to write something about my grandmother, who was a nurse during the second world war and a real independent woman... I admire her!

jennifer: Åh tack! Vad roligt att du gillar den:)

moa: Oj! Vad roligt! Självklart vill jag jättegärna vara med i en sån intervju! Just nu har jag inte riktigt tid, med praktiken och allt, så om det kan vänta nån vecka vore det bra. Men, jag går ju själv i skolan och känner till deadlines, så om det är så att det är brådis ställer jag upp när som helst! Maila till miriamparkman@gmail.com
Kram Miriam