Pannkakskalas

Helgen som var blev fin på flera sätt; dels kom min storasyster och hälsade med

sin lilla dotter, dels kom Josefin och hälsade på med ett litet pyre i magen. "Detta måste ju helt enkelt firas" tänkte jag och ställde till med pannkaksbrunch två dagar i rad!

När Jenny och sötaste lilla Judith kom slog jag på stort på riktigt mostersvis och dukade upp både kakor, jordgubbar, praliner och passionsfrukt. Fast innan vi högg in på de läckerheterna åt vi en redig omelett;

  En god omelett för två-fyra personer blir det med;

4-6 ägg, en skvätt vatten, timjan, salt, en näve färsk spenat, en bunt sockerärtor och en bit fårost

Vispa upp äggen med vattnet och kryddorna och häll i en stekpanna med smör i. Lägg på spenaten och ärtorna, tryck eventuellt till dem lite. Smula över osten och stek på medelhög värme tills den känns fast och färdig. Klart på ett kick och alltid gott!

Jag och Sara hade en present till Judith med några små plagg, en fin galge från Less is More och förstås, en Pärlans-ask.

Och här är hon, den lilla sockersmulan!

Sen på söndagen kom somsagt Josefin, och vi kalasade på blueberry pancakes med färska hallon, lönnsirap och florsocker. Det var inte fy skam!

 Receptet hittade jag här, och sen la jag i ungefär ett halvt paket frysta blåbär i smeten. Dock borde jag nog ha blandat dem med lite vete- eller potatismjöl först så att de hade hållt ihop bättre, för nu smetade de ut sig och färgade alla pannkakor läbbigt gråblå. Men men, gott var det hur som!

Lätt mögelfärgade men goda för det.

Trevliga tider!

This weekend turned out really nice; first my bigsister came to visit me with her four week old-daughter, and then my dear fried Josefin came to visit, still carrying her first baby. These two facts had to be celebrated, so I made pancake-brunch two days in a row!

Spinach- and fetacheese omelette, coffee, strawberries, cookies, chocolate truffels, maple syrup and fresh rasberries were set on the table and my god, what a delicious brunch!

Although, I'm not an expert on american pancakes, so my blueberry pancakes turned out rather nasty-looking... But quite delicious, anyway!

By the way, how much does maple syrup cost in the US and in Canada? In Sweden it's rather expensive; 70 SEK (approx. $11) for one small bottle...

Med vänliga hälsningar,

Miriam

En bortglömd liten pärla

I söndagskväll såg jag den här filmen, 1939, med Helena Bergström, Per Morberg och Helene Egelund i huvudrollerna. Jag hade aldrig hört talas om den förrän en kompis lånade dvd:n till mig, men vilken liten bortglömd pärla! Jag undrar ofta varför det inte görs fler svenska filmer om världskrigen, för även om vi inte regelrätt var med var vi ändå inblandade och påverkade. Många historier finns att berätta -som t ex om min mormor som kom till Sverige med finska krigsbarn eller om alla de som flydde till Sverige från ockuperade länder, eller om alla de modiga människor som arbetade inom motståndsrörelsen.

Men, lite av det här tänkte de på 1986, då Svensk Filmindustri firade 70 år och utlyste en tävling där man uppmanade deltagarna att skicka in sina minnen av krigsåren i Sverige. Ett tusental bidrag kom in (!), varav fem valdes ut och blev grunden för Brasse Brännströms manus för filmen. 

Filmen handlar om 18-åriga Annika (Helene Egelund) som bor på familjens bondgård i Värmland, nära norska gränsen. När kriget bryter ut 1939 förändras hela tillvaron, då hennes pappa blir inkallad, svenska trupper tar över delar av gården och pistolskott plötsligt hörs i skogen bakom huset. Annika bestämmer sig för att lämna gården och söka ett annorlunda liv i Stockholm, där hon träffar frimodiga och självständiga Berit (Helena Bergström) och de tillsammans får arbete på restaurang Gillet. Annika både skräms och fascineras av livet i Stockholm, där allt pågår som vanligt trots att kriget rasar i Europa. På nyårsafton träffar hon den berömde löparen Bengt (Per Morberg) och dras in i ytterligare en ny värld -den rika. Med kriget bakom dörren och ett glamoröst societetsliv i farstun försöker Annika anpassa sig, men hur ska hon kunna neka frihet när nya tider väntar?

Filmen är 3 timmar lång, och i vissa stunder blir den en smula seg, men den är helt klart sevärd. Det är ett fint dokument över vardagen under kriget, som när en fallskärm faller ner i skogen bakom värmlandsgården och fallskärmssilket blir nya, fina klänningar till både Annika, hennes lillasyster och mamma. Den tar också upp hur svårt det faktiskt var att bli accepterad som ogift, självständig kvinna under den här tiden -både Berit och Annika får stå ut med ständiga gliringar om att vara lättfotade och dumma.

Kostymen är ovanligt bra gjord (filmen hade en budget på 30 miljoner kronor!) och den unge Per Morberg i 40-talsstil är inte fy skam! Detsamma gäller Helena Bergström och Helene Egelund.

Lustigt nog finns nästan inga bilder från filmen ute på internet, och inte ett enda youtube-klipp vad jag kan hitta. Om ni vet något mer om filmen får ni gärna skriva och berätta!

This sundaynight I watched this swedish movie from 1989, called "1939". I had never heard about it before, but it was such a forgotten pearl! Read more about it in english here.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Fredagsnöje

Snart ska jag gå hit och dansa hela kvällen. Hoppas ni också får en rolig afton!

Tonight I'm going to a club called Club Killers to dance to a crazy rocksteady/ska/reggae/soul/jazz/calypso-band. Can't get better for a fridaynight!

I hope you're having a just as good evening as well.

Med vänliga hälsningar,
Miriam

Mitt första alldeles egna receptjobb

Idag har jag och Jessica ägnat oss åt något alldeles oerhört roligt; att arrangera och fotografera kakor. 8 sorters, till och med. Och inte bara för er den här gången, kära läsare, utan för en riktig tidning! Att assistera Mia har alltså inte bara lärt mig massor, utan även resulterat i att jag nu fått mitt första alldeles egna receptjobb och det är så himla bra och roligt.

Ovan, Jessica in action i våran tillfälligt byggda studio här hemma i köket.

Stökig rekvisita. Man vet aldrig i förväg vad som blir just den där pricken över iet på bilderna så det är bäst att vara förberedd med många alternativ!

Min gula krukros fick vara med på ett hörn i den fina, 50-talsinspirerade krukan från Åhléns.

En välförtjänt lunchpaus mellan kakorna!

Receptjobbet kommer finnas i Året Runt i maj.

My very first own "recipe job"

To be the assistant of pastry chef and food/baking journalist Mia Öhrn is not only extremely fun and teaching -it has now also resulted in payed work! A swedish weekly magazine has ordered a feauture of 8 cookie recipes from me, and I couldn't be more excited.

Today me and sweet Jessica made the photos for the feature, and it was so much fun!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Technicolor

Just nu vill jag ha allt i technicolor. Alltså, så starka, klara färger det bara går, som rött, blått, grönt och gult, gärna i kombination. Ju knalligare desto bättre!

Färg skänker ögat fröjd och själen frid, det är min melodi.

Alla bilder från My Vintage Vogue.

 

Reklamen för Levis nedan är från 1954 och så snygg att jag kollavippar lite.

      Illustrationerna, färgerna, formspråket -jag säger bara det!

Bring it to me in Technicolor

After the long, dull winter technicolor is all I want. Red, blue, yellow and green -the brighter the better! Colour gives joy to the eye and peace for the mind, that's what I think. These three pictures from the 50s illustrate how I want to dress for the spring and summer; playful, casual and in tons of colour!

The middle commercial ad for Levis from 1954 is the most gorgeous picture I've seen in a while.

All pictures from My Vintage Vogue.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Ett litet smakprov

Igår ordnade jag och den helt fantastiska fotografen Martina Ankarfyr en tillfällig fotostudio här hemma, för att fota bilder till Kafferepets nya stil. Vi höll på hela eftermiddagen, och jag vill lova att det blev riktigt bra! Här kommer ett litet smakprov...

Martina jobbar vanligtvis som retuschör och kan göra smärre underverk med sina bilder. Vänta bara så får ni se!

A little taster of the new Kafferepet

Yesterday me and the fantastic photographer Martina Ankarfyr turned my kitchen into a studio, shooting pictures for the "New Look" of Kafferepet. We were busy all afternoon and I can't wait to show you the final result! But, we'll have to wait a while for that, so here's a little taster for now.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Inför påsken .3

Här om kvällen gjorde jag ett väldigt snabbt men fint litet påskpynt, för en ytterst billig penning. Jag använde...

...ett fat i på fot som jag tidigare köpt på loppis, en kruka minipåskliljor för 29 kronor från någon matbutik, några små kycklingar från samma affär och mossa som jag hade kvar sen i julas.

Jag drog resolut ut lökarna ur krukan, och delade upp dem till lite olika vaser och krukor. Sen klippte jag av botten av krukan och la i botten på fatet för ventilation och täckte över med jord. Med lite vatten som hjälp tryckte sen jag fast liljorna i jorden, bäddade om med lite mossa och satte dit kycklignarna. Voíla! Klart å betart.

Before easter .3

I made a supereasy and cheap flowerdecoration for easter the other night, with an old cake dish from a fleamarket, a bunch of easter lilies, some green moss left over from christmas and two small decoration chickens. I just cut off the bottom of the plastic pot the lilies came in, and placed it in the bottom of the cake dish to get some ventilaion. Then I covered it with dirt, placed the lilies in the middle and tucked in with the moss. Finally, I placed the chickens on top. All done!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Fint så det förslår

För ett tag sen fick jag ett mail av illustratören Kajsa Elmsäter, som helt på eget bevåg både porträtterat mig och gjort ett förslag på en ny header till bloggen. Fint va? Jag är iallafall väldigt förtjust!

Se mer av Kajsa och hennes illustrationer här.

Den här söta headern skulle jag absolut kunna använda, om det inte vore så att jag redan har en ny på gång. Faktiskt är det så att en ganska omfattande renovering av Kafferepet är på gång, med ny header, layout och hela fadderullan. Det kommer ta lite tid, och kanske kommer postandet och ordningen stryka lite på foten under tiden, men jag kan lova att det kommer bli värt all väntan när det är klart!

New times ahead

For a couple of weeks ago I got an email from the swedish illustrator Kajsa Elmsäter, who had painted a lovely portrait of me and made a suggestion for a new header. I really like them both, but the truth is that I've already have a new header coming up. In fact, the whole blog's got a new look coming up! It may take a while to get it done, and the posting might be a bit slow for some time, but I can promise you that the final result will be worth waiting for!

See more of Kajsa and her illustraions here.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Hjärta och smärta

En finsk tango med sina smäktande toner sitter inte helt fel på en gråmulen tisdagskväll.

p.s Jag har ingen aning om varför inläggen ser så konstiga ut med så långa mellanrum. Alla mina försök till att rätta till det har hittills misslyckats. Någon som kan hjälpa mig? d.s

A finnish tango can't be wrong on a grey, rainy tuesdaynight.

p.s I have no idea why the posts look so weird. I've tried everything I know to make it right, but nothing's working. Help, someone? d.s

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Kvällspromenad i Gubbängen

Varmt vårljus över kalla stenväggar, torrt grus under skorna och min röda Pendleton-jacka som äntligen är lagom varm.

Jacka från Americana.

An evening walk around Gubbängen, with warm springlight over the rooftops and dusty gravel under my shoes, finally warm enough to wear my red Pendleton-jacket from Americana.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Inför påsken .2

Jag, fröknarna Hannah Edlund och Emmelie Åslin i en svinkall lada med tunna strumpor, ett par kaninöron och en fantastisk rävmask. Vad kan det bli tro!? Tja, resultatet är fortfarande hemligt men här kommer iallafall några bilder bakom kulisserna...

Fruset var det här... foto: Emmelie Åslin

Before easter .2; Me, miss Hannah Edlund and miss Emmelie Åslin in a freezing barn with thin stockings, a pair of rabbitears and a fantastic fox mask. What can that be!? Well, it's still a secret, but here are some teasers... photo: Emmelie Åslin

Med vänliga hälsningar, Miriam

Inför påsk .1

I onsdags var jag hos Mia och assisterade utan att egentligen göra så mycket alls, förutom att arrangera tulpaner och äta tårta. Men, det var så trevligt iallafall och de tre påsktårtorna inklusive rekvisita som förevigades på bild var helt oemotståndliga!

Before easter .1

This wednesday I worked with Mia, with a photoshoot for three easter themed cakes. I didn't really do so much, except from arranging tulips and eating cake, but that's alright with me! Nicer working days are probably hard to find. And the colours of the shoot was absolutely irresistable!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Osviklig stil

När jag blir gammal hoppas jag att jag också håller stilen lika osvikligt som min vän Christina. De här bilderna togs idag när vi träffades och åt lunch, citat; "Du vill väl ha ett glas vin till?"

Tror ni mig när jag säger att hon fyller 93 år om två veckor?

Det är svårt att tro, men Christina är faktiskt född 1918. Tänk er vad mycket hon har varit med om! T ex berättade hon idag om när hon var liten på 20-talet och tjatade på sin pappa om att få klippa håret kort, precis som hennes storasystrar gjort. Efter mycket om och men fick hon ta tåget in till stan, sätta sig på rakstugan (damfriseringar fanns inte då) och sen gå hem med sina flätor i en påse. Dock glömde hennes pappa bort att hämta henne, så hon fick vänta hela dagen på pappan som åkte hem, och sen fick ta tåget tillbaka för att hämta henne. Som tur var kompenserade han med att bjuda henne på konditori -sockerdricka och bakelse med speciell bakelsegaffel- och det här äventyret minns Christina än idag! Just en sån historia som är skälet till att jag älskar att träffa henne.

Det bör tilläggas att hatten Christina bär på bilderna från början tillhörde hennes make Gösta, som köpte den någon gång på 40-talet. Visst är den lika stilig nu som då?

True style never dies

When I get old I hope I'm still as fashionable and elegant as my dear friend Christina. Today I met her for lunch, quoting her; "You do want a glass of wine, don't you?"

Do you believe me when I say that she's 93 years old in two weeks?

The hat she's wearing used to belong to her late husband, Gösta, who bought in the 40s. I think it's just as elegant on her today as it probably was on her husband!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Snart så!

För varje solig dag och varje knallig vårblomma jag går förbi får jag tillbaka en sedan länge försvunnen inspiration. Det låter som en dansbandslåt men det kan inte hjälpas. Det är precis så det känns just nu! Jag är så vansinnigt sugen på att köpa hem massor av olika blommor och plantera i burkar och nya krukor här hemma och byta gardiner och göra fint. På att baka kakor och dricka kaffe, på att gå på loppis och göra vårfynd. På att äntligen öppna dörren till den roliga skogarderoben efter vinterns enda alternativ, på att strunta i långkalsongerna. Tjoho, snart så blir det roligt minsann!

Bild från förra sommaren av Emmelie Åslin.

For every sunny day that passes, for every popping, colourful springflower I walk by I feel a long gone inspiration coming back. And that's just such a wonderful feeling! God knows I've been waiting for it and now I can't wait to buy flowers, plant them i jars and new pots and re-decorate the kitchen. To bake cookies and drink coffee on the balcony, to visit fleamarkets and make springfinds. To leave everything with the dull winter. Hooray, good times are coming!

Picture from last summer, taken by Emmelie Åslin.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

En dag på Pärlans

Ni frågar ju ibland vad jag gör på dagarna -dansar och bloggar jag bara? Nej, även jag måste tjäna ihop till mitt levebröd. Men jag har tur, för jag har två väldigt roliga jobb!

Dels är jag ju assistent åt konditorn och matskribenten Mia Öhrn, som jag träffar ungefär 1-2 dagar i veckan. Med henne brukar jag provbaka recept, handla varor, plocka rekvisita till olika fotograferingar, posta paket, diska undan och ha hur roligt som helst. Dock får jag lön i mer kunskap och kakor än pengar, så ett annat jobb är också növändigt. Och då finns...

...Pärlans Konfektyr!

Vi kokar och säljer prima ekologisk kola dagarna i ända, med swing på högsta volym i högtalarna. Hur går det till?

Jo, kolan kokas i köket på morgon eller eftermiddag, och sprider doften av färskt smör och fyllig grädde i hela lokalen. Sen får den stå och stelna tills dagen efter...

...då den skärs upp och slås in för hand, var och en för sig i papper med rätt stämpel på; Havssalt, Pepparmint, Mandel, Lakrits eller Choklad. Helena och Mette har rätta snitsen med kolapapperet...

...liksom Isabella och Olle. Bättre arbetsuppgifter samt arbetskamrater finnes knappt!

Ett fat fyllt av kantbitar är svårt att motstå...

...och ungefär så ter sig mina arbetsdagar, från morgon till kväll. Sämre kan man ha't!

A day at Pärlans

You are often asking me what I'm really doing for a living -am I only blogging and dancing!?

No, truth is, I also have to work and make money. But, luckily, I have two extremely fun jobs!

The first is as the assistant of the pastry chef and food/baking journalist Mia Öhrn. For one or two days a week I try out her new recipes, pick up groceries, choose props for different photoshoots, take care of the dishes and have lots and lots of fun. But, instead of real money I'm getting paid in great knowledge and cookies, so another job is also required. And there is...

Pärlans Konfektyr!

We make caramels the old way, completely ecologic and by hand, to the swingin' tunes of 30s and 40s jazz. One of the best jobs I can imagine!

Med vänliga hälsningar,

Miriam