tisdag 12 april 2011

En bortglömd liten pärla
I söndagskväll såg jag den här filmen, 1939, med Helena Bergström, Per Morberg och Helene Egelund i huvudrollerna. Jag hade aldrig hört talas om den förrän en kompis lånade dvd:n till mig, men vilken liten bortglömd pärla! Jag undrar ofta varför det inte görs fler svenska filmer om världskrigen, för även om vi inte regelrätt var med var vi ändå inblandade och påverkade. Många historier finns att berätta -som t ex om min mormor som kom till Sverige med finska krigsbarn eller om alla de som flydde till Sverige från ockuperade länder, eller om alla de modiga människor som arbetade inom motståndsrörelsen.
Men, lite av det här tänkte de på 1986, då Svensk Filmindustri firade 70 år och utlyste en tävling där man uppmanade deltagarna att skicka in sina minnen av krigsåren i Sverige. Ett tusental bidrag kom in (!), varav fem valdes ut och blev grunden för Brasse Brännströms manus för filmen. 

Filmen handlar om 18-åriga Annika (Helene Egelund) som bor på familjens bondgård i Värmland, nära norska gränsen. När kriget bryter ut 1939 förändras hela tillvaron, då hennes pappa blir inkallad, svenska trupper tar över delar av gården och pistolskott plötsligt hörs i skogen bakom huset. Annika bestämmer sig för att lämna gården och söka ett annorlunda liv i Stockholm, där hon träffar frimodiga och självständiga Berit (Helena Bergström) och de tillsammans får arbete på restaurang Gillet. Annika både skräms och fascineras av livet i Stockholm, där allt pågår som vanligt trots att kriget rasar i Europa. På nyårsafton träffar hon den berömde löparen Bengt (Per Morberg) och dras in i ytterligare en ny värld -den rika. Med kriget bakom dörren och ett glamoröst societetsliv i farstun försöker Annika anpassa sig, men hur ska hon kunna neka frihet när nya tider väntar?

Filmen är 3 timmar lång, och i vissa stunder blir den en smula seg, men den är helt klart sevärd. Det är ett fint dokument över vardagen under kriget, som när en fallskärm faller ner i skogen bakom värmlandsgården och fallskärmssilket blir nya, fina klänningar till både Annika, hennes lillasyster och mamma. Den tar också upp hur svårt det faktiskt var att bli accepterad som ogift, självständig kvinna under den här tiden -både Berit och Annika får stå ut med ständiga gliringar om att vara lättfotade och dumma.
Kostymen är ovanligt bra gjord (filmen hade en budget på 30 miljoner kronor!) och den unge Per Morberg i 40-talsstil är inte fy skam! Detsamma gäller Helena Bergström och Helene Egelund.
Lustigt nog finns nästan inga bilder från filmen ute på internet, och inte ett enda youtube-klipp vad jag kan hitta. Om ni vet något mer om filmen får ni gärna skriva och berätta!


This sundaynight I watched this swedish movie from 1989, called "1939". I had never heard about it before, but it was such a forgotten pearl! Read more about it in english here.

Med vänliga hälsningar,
Miriam


18 kommentarer:

Carina sa...

Hej!
Jag vet i och för sig inte mer om filmen än vad du skriver, men jag tycker också att den är så bra!

Köpte hem den på dvd förra månaden, hade inte sett den på många år då, så det var som nypremiär!

Och när den var ny på -90 talet nån gång, var jag tonåring o hade nog lust att se den, men ingen av mina kompisar ville tyvärr. Inte var de intresserade av såna filmer ;)Så den gången blev det inte alls av...

Jättekul att läsa om den i din blogg nu :D

Sedan finns ju filmmusiken till den här på Spotify, inte dumt för oss som gillar den här stilen :)
Har den inlagd i mina favoriter o den spelas med andra ord ofta :)

Tack för en jättebra blogg, följer varje nytt inlägg :)

Hälsningar
Carina V

Isis sa...

Minns att den marknadsfördes ganska hårt innan den kom, vilket kanske tyvärr gjorde att man förväntade sig mer av den. Vill minnas att kritikerna var ganska svala. Satte i alla fall Helena Bergström på kartan och Per Morberg jämfördes med Marlon Brando, vilket jag nog tycker var en smula överdrivet. En kompis till mig var statist och lånade en kappa av mig. Så någonstans ser man en skymt av min mormors vinterkappa från 1939. :)

Sett filmatiseringarna av Stieg Trenter-deckarna som gjordes i slutet av 80-talet? Tre stycken gjordes med fina kläder och bra 40-talsatmosfär. I dag röd, Lysande landning och Träff i helfigur.

Ann sa...

Åh, har alltid velat se denna! Dessutom värmlandsanknytning! Jippie! Och att Josefine är gravid är mitt tredje gravidbesked den här veckan. ALLA blir verkligen gravida nu!

Carrå sa...

Denna var min favorit film när jag var liten, tyckte som var så fina^^ fler filmer som finns från den tiden är ju Tuppen och En ö i havet, dom är söta, mest för stilen^^

Anonym sa...

30 miljoner?! är det verkligen riktigt?

Anonym sa...

Kostym och scenografi är ganska bra, men filmen är en hopplös melodram med överdrifter och överspel i varje gest. Inte ens spårvagnar på Stockholms gator kan få mig att ursäkta Morbergs träighet (även om hans svettiga atletmuskulatur tilltalar) och Helena Bergströms hysteriska gråtande. Jag var en av många besvikna premiäråskådare på juldagen 1989 (50 år efter 1939) och såg den sedan på DVD härom året (varför gjorde jag det?). Den hade inte blivit bättre.

Marie sa...

Jag trodde att det var en TV-serie, visste inte att det var en film. Den visades nog i fyra delar på TV någon gång för länge sedan.

cruella sa...

Det var en av Helena Bergströms första filmer om inte rentav den första och hon var bra på det där viset hon har att spela. Sedan har man ju hunnit tröttna många gånger om på just gråten och snoret.

En kompis till mig är med och staterar när svenska soldater marscherar i bakgrunden någonstans i Stockholm.

Carolina sa...

Jag håller med dig - fler svenska filmer från 1930-40-tal! Men att motståndsrörelsen skulle vara alltigenom goda och modiga tror jag du har missuppfattat... se t.ex. den danska filmen "Flamman & Citronen"...

Anonym sa...

En ung Johan Ulvesson är ju med i filmen också. Knappt så man känner igen honom! Mycket bra film om den svenska krigstiden.

Jonas Nordin sa...

Jag slår ett slag för Anders Berglund och Ture Rangströms magnifika ledmotiv till filmen, "En Gång När Det Åter Ljusnar", framförd av Louise Hoffsten till Berglunds Thore Ehrling-inspirerade arrangemang. Av någon anledning döptes låten till 1939 vilket gjorde att den försvann lite i hanteringen. Den var länge omöjlig att få tag i. Jag tycker den är en riktig praktschlager!

Dessvärre är nog låten och delar av soundtracket det bästa med filmen - som jag minns som en besvikelse trots alla pukor och trumpeter om Hollywoodbudget.

Martina Bagge sa...

Vill tipsa om serien Pip-Larssons från 1998 som handlar om en familj som säljer kastruller på resande fot sommaren 1949. Härlig historia, fina kläder och allmänt mysigt! :D

sanna sa...

hej!

jag har sett den filmen en massa gånger sen jag var liten. när jag såg dig på tv (godmorgon sverige?) så tänkte jag på att du är så himla lik annika! både till utseende och röst. tänkte skriva det till dig då men det blev aldrig av, men nu så. kan förresten tipsa dig om morsarvet, är kanske svår att få tag på (men jag tror det kommer på dvd till sommaren). en miniserie som utspelar sig i värmland och norge under kriget, alldeles lysande tycker jag själv! (googla den!)

Anonym sa...

En av mina svenska favoriter.
Hittade en litet klipp på youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=_lWwa4Dv39Y

Martina sa...

Jag tror den gick som tv-serie när jag var ganska liten och jag minns att ledmotivet, som någon redan skrivit om här, var fantastiskt bra!

MalinMatilda sa...

ojoj, vad du är ung, Miriam, som missat 1939! Den gick faktiskt på SVT som serie i början av -90-talet.

Malin sa...

oj denna underbara film, snygg scenografi, snygg kostym.... helt klart sevärd!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
och en ung per moberg tackar man inte nej till!!!

Anonym sa...

Jo 1939 minns jag, inte året i sig men tv-serien alltså. Tyckte om den men har inte sett den på många år. Kul att den finns på DVD! Däremot lyssnade jag på soundtracket för bara någon vecka sedan - har det på LP.