Kafferepet

Sommaren med Monika

Ja, så här kommer den utlovade reccensionen;

Det är 1953 i efterkrigstidens Stockholm, och bland gamla byggnader och slitna byxben träffas 19-åriga Harry och 17-åriga Monika på några minuters stulen rökpaus. Ölgubbarna sitter på sina konstanta platser och muttrar åt ungdomarna, liksom den gamla, bestämda och vana servitrisen -hon har minsann sett hur sånt där slutar ja bevare mig väl. Men, vad kunde gå Monika och Harry mer obemärkt förbi än ett gäng buttra gubbar och en sur gumma -sommaren är ju på intåg!

Med en vansinnig förälskelse och ett bekymmersfritt lyckorus säger de upp sig från sina jobb, tar Harrys pappas båt ut till skärgården och låter den ena kravlösa och underbara dagen avlösa den andra. Allting är precis som de har drömt om, tills sommaren oundvikligen drar sig tillbaka och Monika blivit gravid. Tyngda av plikten de flytt från tvingas de tillbaka till stan, där Harry genast tar sitt nya familjeliv på allvar och skaffar arbete som svetsare. Monika blir dock lika snabbt uttråkad av hemmafrulivet, och att stå hemma, laga mat och ta hand om barn var inte alls så glamoröst som hon trott.

Vardagens grå dager suddar ut sommarens glans, och deras bekymmerslösa sommar känns som ett minne blott...

Jag tyckte väldigt mycket om den här filmen, och kan verkligen rekomendera den. Dels för det tidsdokument den är; Stockholm ligger fortfarande kvar i 40-talets anda vilket t ex syns på Monikas smala, bredaxlade dräkt med sömmade strumpor -än är det alltså väldigt långt kvar till det amerikanska, fluffiga tonårsmode vi förknippar med 50-talet idag. På caféet som Monika besöker i slutet av filmen spelas swing och inte rock'n'roll på Jukeboxen, och på Harrys bakåtkammade skalle sitter gubbkepsen lika stadigt som 10 år tidiare. Sverige andas ut efter att ha klarat sig från kriget, men ransonerna sitter i och "det blomstrande 50-talet" har inte kommit igång än. Bara språket och bilderna av det gamla Stockholm gör filmen värd att se!

Men, utöver det historiskt intressanta är det också den berömda, tidlösa och oemotståndliga kärlekshistorien mellan Harry och Monika som gör filmen till något alldeles eget, och kemin mellan Harriet Andersson och den väldigt snygga Lars Ekborg är av sällan skådat slag. Med regi av Ingmar Bergman blir det en självklar klassiker!

Here's the review of "The summer with Monika" that I promised, but the clock's ticking to fast to have time to traslate it. So, for the first time on this blog, can you use Google translator? Just ask me if you don't understand something or want to know anything else. Goodnight!

Med vänliga hälsningar,

Miriam