Jaha.

Lagom till att jag tog lite semester gjorde även min dator det, av oförklarliga skäl. Den är alltså trasig och måste lämnas in på reparation, vilket är något som mitt tålamod har riktigt svårt för.

Jag vet inte hur länge den kommer vara borta, men, för att göra något bra av den här dötiden; kommentera eller maila mig med alla tips och roligheter ni kan komma på! Tips på fina sommarloppisar, bilder på fina sommarklädslar, recept på läskande sommardrycker osv. Då kommer det bli kalas sen!

Ok.

When I took a little vacation my computer decided to do the same. It has to be repaired and I'm really irritated about it. But, to make something good of this; comment and email me with every good summerrecipe you have, your best summeroutfit or your favorite summerdestination or whatever and I will have lots and lots of fun things to blog about when the computer's working again!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Mamma, 14 år 1963

"Då började det roliga för Kajsa och mig. Stockholmskillarna bestod av Sumpagänget (Sundbyberg) som bestod av: Bengt, lägrets topphumorist, brunsvart uppåtkammat hår, bruna ögon och glasögon, jättebussig och söt, Ola lägrets snyggaste kille, blont hår halv dixiefrisyr, blåa ögon, jätterar, hänsynsfull, vackra tänder, fräsigt klädd. (...) En dag blev jag och Kajsa bjudna på fika på Centralkaféet av Ola och Nixon. Vi hade jättekul där..."

Jag älskar att läsa det här! Jag älskar att lära känna min mamma litegrann som ung, om vad hon gjorde, hade på sig och vad hon gillade. Jag älskar att få en hint av det tidiga 60-talets svenska ungdomskultur, som då hittat hit från 50-talets USA. Jag älskar att läsa om killarnas uppkammade hår och fräsiga kläder, och om mammas första pojkvän (tror jag iallafall!), Ola.

Dagboken fick hon av morfar julen 1962.

(jag hoppas att hon inte blir arg för att jag visar det här!)

p.s Jag är nu hemma i Härnösand över midsommar, och tar lite semester. Något litet inlägg till blir det nog men inte mer än det! Trevlig midsommar! d.s

Mom, 14 years old, 1963

I am now at home in Härnösand, to celebrate Midsummer's eve on friday. My mom has turned my old room into a litte office for her, and in one of the bookshelves she keeps her old diary. It's from the christmas and new years eve 1962/1963, when she just had turned 14 and I just love to sneak-peek into it. She's visiting a christmas youth camp, where she starts to hang out with "Sumpagänget" -a gang of boys from the Stockholm suburb Sundbyberg. She describes the looks of all of them, from Bengt with "brown, back-combed hair, brown eyes, glasses, cute and really funny" to Ola, "the camp's most good-looking guy, with blonde hair, half dixie hairstyle, blue eyes, beautiful teeth, really sweet, thoughtful, cool clothes".

I love to get to know my mom a little as a young girl! I love to read about what she did, liked and wore -to get a little hint of the that swedish 60's youthculture, that finally had made it's way here from 50's USA.

(I hope she won't get angry with me for publishing this!)

p.s Since I'm at home I won't blog as much as usual. I'm taking a little vacation. But it's just one week! d.s

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Dans i polkarand

Igårkväll invigde jag en klänning jag fick av kära Härnösandsbon Anna-Lena i vintras, i ett helt fantastiskt polkarandigt rayontyg. Det riktigt spritter sommar om det och när man dansar virvlar kjolen så fint om benen på en!

(en i färg så att ni kan ana de technicolor-lysande röda och krispigt vita polkaränderna)

Dance in polkastripes;

last night I wore a dress I got this winter for the first time, in the most fantastic polka-striped rayon. The technicolor-bright red and the crispy white just screams summer and the skirt swirls so nicely 'round my legs when I'm dancing!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

I dessa kunglinga tider...

Mitt i all bröllopsyra tycker jag att vi istället ska minnas en annan svensk prinsessa -nämligen prinsessan Astrid, drottning av Belgien. Tjusigare prinsessa har ni aldrig sett! Kröningsporträttet av henne från 1934, då hon var 28 år gammal, är fullkomligt magiskt tycker jag.

Jag har bl a det här stiliga minnesalbumet från 1935 över hennes tragiskt korta liv, med framsida i relief och bilder man vill rama in och hänga upp på väggen.

Vi tar en titt...

Hon föds den 17 november 1905, som den tredje dottern till prins Carl och prinsessan Ingeborg...

...och växer upp under första världskrigets utbrott. Bild från 1914.

Prins Carl med sina fyra barn; Margaretha, Astrid, Märtha och Carl.

Astrid konfirmeras 18 år gammal på skärtorsdagen den 29 mars 1923, vacker som en dag.

Och så efter mycket skvaller och hemlighetsmakeri offentliggörs det den 21 september 1926 att prinsessan Astrid är förlovad med kronprins Leopold av Belgien. Till skillnad från många politiskt uppgjorda äktenskap på den tiden sades kärleken mellan Astrid och Leopold vara helt och hållet äkta, vilket stärktes av Leopolds uttalande om att han "för livet hade bundit sig vid den flicka han drömt om". Romantiskt, eller hur?

Den 4 november 1926 vigs de två i Rikssalen i Stockholms slott, och Astrid bär tidstypisk myrtenkrona och slöja lagd över pannan. Sött!

"Den 8 november löpte den svenska pansarkryssaren "Fylgia" in Antwerpens hamn. Ombord var prinsessan Astrid och hennes föräldrar och syskon. När landgången lades ut, skyndade kronprins Leopold sin brud till mötes. Glömska av människomassan runt om och mötets officiella karaktär, omfamnade och kysste prinsen och prinsessan varandra. I det ögonblicket erövrade prinsessan Astrid hela sitt nya fosterland."

Den 10 november ägde den kyrkliga vigseln rum i katedralen i Bryssel.

Det första officiella ateljéporträttet av Belgiens unga kronprinsessa.

Den 11 oktober 1927 föds parets första barn -prinsessan Joséphine-Charlotte.

Tjusig 20-talssilhuett under ett officiellt åtagande.

Prinsessan växer och får snart sällskap av två småbröder...

...tills sagan abrubt tar slut. Den 29 augusti 1935 kraschar Astrid och Leopolds bil i ett träd och Astrid omkommer direkt, endast 29 år gammal. Enligt albumet var Belgien "förlamat av sorg över sin älskade drottning".

The crownprincess of Sweden is getting married on saturday, and the craze for the royal wedding is overwhelming. Instead I'd like to remember another princess; Astrid, princess of Sweden and queen of Belgium. Her coronationportrait from 1934, when she's 28 years old, is completely amazing I think! She was so incredible beautiful.

Sadly her life became short, since she died in a caraccident in august 1935, only 29 years old. The picture in this post comes from a memoryalbum I have from 1935, telling stories of her life in swedish and french before her tragic death. All the pictures are so beautiful and she had great style!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Tips!

Har du gamla skor som behöver repareras? Gå till Skomakeri Framåt i Gamla stan! Här finns kunskap och förståelse för våra åldrade älsklingar och jag har precis gjort två lyckade omklackningar av mina 40-talspumps. Ligger på mysiga Sven Vintappares gränd, en högersväng från Stora Nygatan!

If your old shoes needs to be carefully and lovingly repaired and you happen to be in Stockholm -go to "Framåt" in Gamla Stan! They know how to handle a pair of 40's heels.

Turn right to "Sven Vintappares gränd" from Stora Nygatan!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Spenderarbyxorna på

Ja nu ni mina kära läsare har jag allt öppnat börsen på vid gavel!

Först och främst impulsköpte jag klänningen ovan på Ebay, för en ansenlig summa vi inte ska tala om. Men, färgen och formen liksom talade till mitt hjärta och jag kunde inte stå emot. Nu väntas det med spänning på paketavi varje dag.

Vidare har jag äntligen gjort slag i saken och beställt två välgjorda, dansvänliga och lika oemotståndligt fina par skor från brittiska Rocket Originals. Håll i hatten nu pappa, men närmare 2000 kr fick plockas från sparkontot för dem! Till mitt försvar får sägas att det är något jag tänkt på och sparat för länge, och att även en hälsofrämjande aspekt finns; då de är gjorda för dans i riktigt skinn som töjer sig så kommer de så småningom vara som balsam för själen för mina av Hallux Valgus svårt attackerade fötter, och då jag inte hyser några avsikter att sluta med dansen inom en långsiktigt framtid känns behovet av ordentliga dansskor som ett oundvikligt måste.

De jag har beställt är blå- och rödmönstrade "Esther" (som jag vet att en viss Britta kommer bli lite avis på, hihi) och hallonröda "Georiga". De kommer passa så fint till alla mina sommarkläder, och i höst kommer de även funka till varmare klänningar och slacks då jag dansar inomhus. En investering för både hälsa och stil helt enkelt!

Spending spree!!

Yes, my dear readers, the wallet's now wide open in a crazy spending spree.

First, I impulsively bought that lovely, skyblue dress at the top, for a sum I usually don't spend on vintagedresses. But, it's shape and colour kind of spoke to my heart and I couldn't resist. Now I'm curiosly waiting by the mailbox everyday.

Further I finally ordered two pairs of danceable and irresistable shoes from brittish Rocket Originals for almost 2000 SEK (£159 or $235 with shipping), which stinged quite well in my savings account. But, I've been thinkig of them for a year and saved money for just as long, so I think I'm authorized for this purchase, daddy! Plus, they will be good for my feet; since I'm dancing so much they really need some proper, padded dancingshoes.

I've ordered two pairs of wedgesandals; navyblue- and red "Esther" and red- and creamwhite "Georgia". They will go perfect with almost every summeroutfit I have and in the fall they will continue looking good to warmer dresses and slacks when I'm dancing inside.

An investment for health and style, simply!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

En gammal favorit

Onsdagen den 7 maj 2008 rev jag ut den här lilla utfrågningen ur Sundsvalls tidning, och jag gillar den fortfarande lika mycket. För, visst blir man nyfiken på vart Sylvia brukade dansa? Och visst tycker man synd om Arne som har det så tråkigt?

Numera sitter den på mitt kylskåp och jag tror inte att någon som passerat den har gjort det utan att läsa! Den är en utmärkt påminnelse om hur kort livet är, och hur viktigt det är att man gör det man vill så att man inte sitter där en vacker dag, bitter och ångerfull.

This is an old favorite feature from Sundsvalls local paper that I saved since 2008. It's asking five pensioner's if they would like to be twenty again, and their answers are totally different. Sylvia, 82 and Arne, 89 would both like to be young again -Sylvia because she miss all the dances she went to and Arne because it's "simply not funny nowadays". Doesen't your heart ache a little when you read that? Although, Margit, 87, likes it better now when she doesen't have to work and Sven-Åke doesen't want to re-make all the mistakes he's done and Anna-Greta just think life's wonderful with grandchildren.

This little piece of paper is hanging on my fridge and I don't think anyone has passed it without stopping and reading it! It's a great little reminder of how short life is, and to catch each day, so you won't end up regretful and bitter in the end.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Boktips för soliga sommardagar

1. "Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap" av Mary Ann Shaffer. Sträckläsningsbok man inte vill ska ta slut, om författaren Juliet Ashton i efterkrigstidens London 1946. Efter ett antal berömda krönikor under kriget har hon gjort sig ett namn, och hon börjar söka efter ämnen till en ny bok vilket visar sig bli svårare än hon trott. En dag dimper det dock ner ett brev från en Dawsey Adams på den lilla ön Guernsey i Engelska kanalen, och det ändrar allt. De börjar brevväxla och historien om hur de överlevde tyskarnas ockupation med humor, kärlek och böcker växer sakta fram. Läs den!

2. "Forties Fashion" av Jonathan Walford. En fantastisk bok med utmärkta bilder och historia! Vi tittar närmare...

Originalskisser, foton och plagg utgör bokens bildskatt -inga nygjorda skisser eller plagg finns med.

Jag är väldigt intresserad av hur kriget påverkade och "gick hand i hand" med modet, och i den här boken finns mycket viktig fakta. T ex, kappan på bilden ovan är "ADEFA"-märkt; vet ni vad det betyder? Jo, "Arbeitsgemeinschaft deutscher -arischer Fabrikanten de Bekleidungsindustrie" (Association of German-Aryan Clothing Manufactures"). Alltså, att den garanterat är sydd av ariska händer.

Bokstäverna bildar en örn i märket. Hur läskigt är inte det? Hur skulle man reagera om man hittade ett plagg med den märkningen? Jag skulle inte riktigt känna mig bekväm med att bära ett sånt plagg, samtidigt som det ju inte alls är säkert att tillverkaren faktiskt var nazist. Efter kristallnatten den 9 november 1938 och uteslutningen av alla judar ur den tyska ekonomin så lär Magda Goebbels, fru till propagandaministern Joseph Goebbels, ha sagt "Elegance will now disappear from Berlin along with the jews"eftersom att alla hennes judiska favoritskräddare och desiners var tvungna att stänga. Tysk propaganda talade dessutom för ett naturligt, folkligt och osminkat kvinnoideal -samtidigt som propagandaministerns fru aldrig syntes utan det senaste modet och full make-up. Hur gick det ihop?

Typiskt exempel på den tyska modeindustrins försök att sammanföra tidens mode med regeringens folkliga propaganda.

Men, än så länge var dock inte övriga världen påverkad av kriget;

Typisk amerikansk dräkt i sportigt och bekvämt snitt, ca 1939. Åh så snyggt det är!

Två andra favoriter ur boken är dessa somriga klännigar, från Canada ca 1939-1940.

På den övre bilden syns en dräkt av Balenciaga från 1939 och på den nedre syns Dior's klassiker från 1947. Den kurviga, mjuka silhuetten hade alltså kommit redan 1939, men då kriget kom imellan och gjorde sådan klädtillverkning omöjlig stannade det av och återupptogs av Dior två år efter krigets slut.

Typiskt krigsmode; rustika material, militärinspirerade snitt och dova färger. Men vem kan ha haft plagget före en själv? Judar blev tillslut helt förbjudna att äga ytterplagg, och de konfiskerades till förmån för tyska soldater, sjuka och gravida. Kan ni tänka er att succesivt bli ifråntagen precis allt man ägde och höll kärt? Det är fruktansvärd fakta i kontrast till en tid man älskar.

I modet världen över var nu krigstecknena självklara; symbolik går att hitta i allt från broscher, knappar, mönster och hattar.

Här syns amerikanska knappar formade som flygplan och "V for victory", samt patriotiskt röd-vit-blå klädsel från 1942 med samma symboliska "V" broderat på jackan. På näsduken som sticker fram syns uniformsklädda soldater. Lika snyggt som politiskt och symboliskt!

Tidstypiskt brokigt mönster eller symbolik? "V for victory" utgör igen dekorationen, denna gång med morsekoden för "victory" i snyggt kontrasterande svart.

Polsk annons för skor med träsula; allt gummi var reserverat åt och använt av kriget.

Efter kriget var modeindustrin trögstartad, eftersom det mesta fortfarande var ransonerat. Men, vi avslutar med några av mina favoriter ur bokens exempel....

Ovan, "Poolside ensemble" av Marjorie Montgomery, Kalifornien ca 1944-1946.

Amerikansk cowboy- och indianmönstrad klänning i crêpe rayon och blommig klänning i rayon, ca 1947. Dior's New Look slog inte riktigt i USA från början, där modifierade modeller som dessa syntes under 40-talets slut.

Det här är en väldigt bra bok, och om man är intresserad av den här tiden tyckar jag absolut att man ska läsa den. Den finns bl a att köpa här, men man kan ju också kolla på bibliotek.

Two booksuggestions for sunny summerdays;

1. "The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society" by Mary Ann Shaffer. A book you don't want to end, about writer Juliet Ashton in London 1946, when everyone's slowly catching their breathe after the end of war. Juliet is searching for a subject for her new book, when a letter from a man on the small island Guernsey reaches her. The man tells her about their special literary society, and how it helped them to survive the german ockupation. They start to exchange letters and Juliets life will never be the same. It's the perfect summerbook, so, read it!

2. "Forties Fashion" by Jonathan Walford. Great original pictures and garments and important, interesting facts about how the fashionindustry changed and co-operated with the war. If you are interested in the 40s and it's fashion -this book is a must-read and must-have! Searh your library or buy it on Amazon.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Filmtips för regniga sommarkvällar

Klassikern "Rear Window" från 1954 med James Stewart och Grace Kelly, regisserad av Alfred Hitchcock. Humor, stil och oväntad spänning utlovas!

A moviesuggestion for rainy summerevenings;

the classic "Rear Window" from 1954 with James Stewart and Grace Kelly, directed by Alfred Hitchcock. Humour, style and unexpected thrills!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Kakparad

Jag blev dedikerad dennna lilla kortfilm för mitt trevliga kakmakande, och visst är den rar?

Tack Billie Black för dedikationen! Jag och mina kakor känner oss hedrade.

p.s Jag kommer inte underfund med hur man ändrar klippet till rätt storlek. Ni får stå ut helt enkelt. ds

This sweet little shortfilm was dedicated to me for my "nice cookiemaking", and isn't it just lovely? Thanks Billie Black for the dedication! Me and my cookies feel most honoured.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Tips! Tips!

Eminenta 50-talsjakten har gjort ett fenomenalt inlägg; "Retroguide Stockholm+Sundbyberg"!

Här finns många av mina favoriter med, så kolla här!

Dessutom är fler inlägg med guider utanför Stockholm på gång. Finemang!

The fantastic blog "50-talsjakten" (the hunt for the 50s) has made a great post; a retroguide for Stockholm! A lot of my favourites are added, so I think you should take a look, even if it's in swedish.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Avritad -igen!

Ännu en gång har jag fått den stora äran att bli avritad i porträtt, i ny teknik och stil. Så fantastiskt lyxigt! Denna gången är bilden ritad av skickliga Pernilla. Tack!

Originalet syns nedan.

Once again I've had the great honour of being portrayed; this time by the talented Pernilla. It's so exciting and flattering!

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Angående...

...den här kommentaren;

"Det skulle vara intressant om du skrev ett inlägg om hur du uppfattar de könsroller du upprätthåller. Jag har tänkt mycket på det i förhållande till den trend som vuxit fram och bibehålls med hjälp av bloggar som dina, och skulle därför tycker därför att det skulle vara intressant att se hur du förhåller dig till det "

Jag antar att det är dags att jag ger mig in i husmors/hemmafru-bloggdebatten nu, för det verkar vara ett outtröttligt ämne. Även om jag själv varken är gift fru eller husmor.

Men, för att gå rakt på sak; jag anser inte att jag upprätthåller några könsroller -det jag upprätthåller med min blogg är mina intressen. Som Kristina kommenterat efter Sigrids kommentar; genus handlar om att frigöra, inte förbjuda eller låta bli. Då jag hellre bakar kakor, syr och dansar än spelar fotboll, shoppar på H&M och super helgerna igenom kan det dock bli ganska provocerande. Varför ska hon, en 19-årig tjej, klä sig sådär tantigt och bete sig så gammeldags när vi i dagens moderna samhälle kan erbjuda fashion, utekvällar och glamoröst singelliv till vem som än begär? För att jag vill, såklart. Jag känner mig som snyggast, bäst och bekvämast på det viset, punkt slut. Frågan är egentligen hur modernt vårat samhälle är när vi fortfarande reagerar på människor som är annorlunda, tycker jag.

Och för att ge svar på en klassisk fråga; nej, jag skulle inte vilja bli hemmafru på heltid. När jag får barn vill jag gärna vara hemma med dem och prioritera dem så mycket som möjligt, men jag vill inte sluta jobba. Inspiration och förebild hämtas från mormor Ethel, född 1908, som jobbade hela sitt liv som sjuksköterska trots fem barn och från farmor Margareta, född 1932 , som efter år av gratisarbete och hemma-barnskötsel av fyra barn utbildade sig till diakon och jobbade de sista åren innan pensionen.

Frågor på det? Vi fortsätter i kommentarsfältet.

About...

..the housewife/matron-blogdiscussion; I got a comment asking for my opinion about "the classic gender roles you are maintaining with your blog" and how I feel about it.

I guess I can't stay out of that discussion any longer, even though I'm not a married wife or a matron.

But, to keep it short; I don't think that I'm maintaining any classic gender roles. What I am maintaining with my blog is my interests and passion in life. As Kristina commented in swedish after the first comment; gender is about liberation and releasing, not forbidding and restraining. But, since I rather bake cookies, sew clothes and dance swing than play football, shop at H&M and get drunk every weekend it can be quite provoking in our modern time. Why should she, a 19 year old girl, dress like an old lady and behave in such old-fashioned ways when we can offer fashion, late night-outs and glamorous singellife for anyone who wants it? Because I don't want it, of course. I feel most good-looking, most confident and most comfortable like this, end of discussion. The quetion is really how modern our world is when we still react on different people, I think.

And, to answer a classic question; no, I don't want to become a full-time housewife. When I have children I want to be at home with them as much as possible, but I don't want to quit work. Inspiration I collect from maternal grandmother Ethel, born in 1908, who worked her whole life as a nurse even though she had five kids, and grandmother Margareta, born in 1932, who was a housewife with four kids for almost 30 years before she decided that she wanted to be something more than a mum and wife and started working the last years before retiring.

Questions on that? We'll continue with the comments.

Med vänliga hälsningar,

Miriam

Biltur på Nationaldagen

Idag var det motorhistorisk dag i Vinterviken, och jag följde med i Madelins Ford Zephyr -54. Solen sken och det var riktigt trevligt!

Jag invigde min nya hatt från danska Vintagefashion, samt klänning och skor (+väska) från Hornstull-loppisen förra söndagen.

Sen bar det av från Gröndal!

Väl framme fanns det mycket fint att titta på...

Madelin var strålande tjusig i helmatchat grönt och blått, från solglasögon till pumps.

Min favoritbil var utan tvekan den här; en Buick Roadmaster i tvåfärgat grönt från 1938. Åh-åh-åhhh så tjusig den är!

Ja, det mesta var ju som bekant snyggare förr.

Och, för den som undrar; jag är exakt 160 cm lång. Alltså rätt kort i rocken. Men, på den här bilden har jag riktigt höga kilklackar!

Today I followed Madelin to the "Motorhistorical day" in Vinterviken, in her Ford Zephyr -54. The sun was shining and it was really nice! I used my new hat from danish Vintagefashion for the first time, together with a dress and a pair of wedgesandals I bought last sunday at the fleamarket. Madelin looked gorgeous in her green-and-blue outfit, as well as the cars! My favourite was a two-toned Buick Roadmaster from 1938, with the most elegant lines you could imagine. I would really like to have of those one day!

Med vänliga hälsningar,

Miriam